familjenwigsten

Idag har jag varit in till gyn-akuten. Jag ringde och sa hur läget låg till och fick en jourtid med en gång. Man blir så glad när man blir tagen på allvar, känns som att många ggr så är så inte fallet.

De hade det ganska lugnt där så jag behövde inte vänta länge alls på att få komma in. Fick lämna urin - och blodprov. Som väntat så har jag ett lågt HB på 109.

När jag träffade läkaren så informerar han mig om att vi även sågs när jag var gravid med Noah och han var så trevlig. Frågade en massa om min förra graviditet och hur min förlossning var, varför vi valde namnet Noah och en massa annat. Sen sa han även att han såg i min journal att jag varit så duktig under min förra förlossning och att allt flytit på så bra. Kände mig rätt glad för att han sa så :)

Jag hade iaf ingen UVI, och livmodertappen var helt opåverkad och allt såg bra ut. Det enda han egentligen anmärkte på var ju mitt järnvärde så han sa att nu måste jag äta en massa kött ;)

Det är iaf skönt att få veta att allt är OK och bebisen har det bra i magen.

Fick även kika på bebisen, både via vaginalt ultraljud och vanligt. Jag passade på när de ändå kollade att fråga om han kunde se vad det var (även om vi redan fått veta en gång :)) och han kollade och sa att han tyckte sig kunna se men han ville inte riktigt uttala sig om det då det inte är ngt de brukar göra.

Då berättade jag att de redan sagt vid RUL vad det med största sannolikhet var. Sköterskan som var med var jättenyfiken och bad mig berätta.

När jag sa att de sa att det var en tjej så sa läkaren att det var det som också sett så nu har vi 3 st olika (barnmorskan vid RUL, hon som lärde sig att göra UL och läkaren) som alla sett en liten tjej så nu känner vi oss säkra på att det faktiskt är det :)

Det känns iaf jättebra att vår lilla prinsessa har det bra i magen och att det inte är ngn föreliggande risk för förlossningen att sätta igång för tidigt!